Koblenz
Efter en kvällskörning från Movie Park vaknade vi upp ute i skogen utanför Koblenz och tog oss in till centrum för att köpa lite frukost. Målet var att äta frukosten på den konstgjorda udden Deusches Eck, där Rhen delas i två och fortsätter som Mosel och Rhen. Ett lyckat upplägg med god frukost och fin utsikt. Efter en promenad för att se en staty av en spottande pojke var det dags att köra vidare.
Burg Eltz
Nästa stopp var Burg Eltz. Ett slott mitt ute i naturen. Det började dåligt med att vi inte hade tillräckligt med kontanter för parkeringen. Andreas lyckades dock få in oss och bilen på parkeringen till ett kraftigt reducerat pris. Eftersom parkeringen snuvat oss på alla kvarvarande kontanter var skyttelbussen inte längre ett alternativ utan vi fick snällt ta vandringsleden. En trevlig sådan faktiskt med mestadels skugga mellan träden inne i skogen. Dessutom fick man se slottet från en fin vinkel när man närmade sig från stigen.
Vidar klättrade upp på en sten och berättade att jag skulle ta bild på honom. Det är just nu något Vidar tycker är väldigt kul. Dels att stå framför kameran i olika positioner, dels att ta bilder på saker och på oss. Gärna med direktiv om vad vi ska säga och hur vi ska stå.
Vi gick en guidad tur och fick se slottets fina insida och efter lite lunch och en promenad tillbaka var vi nöjda med vårt slottsbesök.
Belstein
Resan gick vidare längs Mosels fantastiska landskap. Rader med vinrankor täckte nästintill varje odlingsbar meter av bergen och den ena byn var mysigare än den andra.
Nästa stopp blev den lilla byn Beilstein med ynka 140 invånare. Precis när vi parkerat kom vi på vad det var vi skulle göra längs vägen efter att ha lämnat slottet, ta ut pengar! Ännu en gång stod vi där utan pengar. Parkeringen löser sig dock då det i slutet av byn fanns en gratis parkering, och ni kan ju tänka er att det inte är allt för långa sträckor att gå i en by med 140 invånare. Och glasskiosken valde tillslut att göra ett undantag och plockade fram sin kortterminal efter att ha berättat att de endast tog kontanter.
Bernkastel-Kues
Sen eftermiddag rullade vi in i Bernkastel-Kues som var dagens sista stopp. En mysig by som levde upp till alla förväntningar om hur en stad längs Mosel är. Kullersten, små gränder, små sneda hus där det ena är sötare än det andra och mysiga restauranger. Tur bilen inte var lite större!
Efter lite strul vid incheckningen, där det visade sig att ett annat par fått vårt rum, fick vi äntligen ett rum med utsikt över floden och kunde hoppa in i duschen för att svalka oss. Tyskland har just nu en värmebölja som inte går att missa om man är på plats. Svetten rinner från tidig morgon till sen kväll.
Vidar tar det här med turistande på stort allvar och är den av oss som tar flest bilder. Helt underbart när han plötsligt stannar upp för att han sett något fint att ta bild på.
En del selfies och rumpbilder blir det också.
Kvällen avslutades med schnitzel och ett kallt glas Riesling från trakten. Vidar fick papper och färgkritor på restaurangen och vi hade en så mysig middag innan vi hittade en lekplats att ta ut den sista energin på.
Burg Landshut
Trots den sena kvällen, och att det varit många sena kvällar på rad, vaknade Vidar som vanligt vid sex. Eftersom det var ett tag till frukosten skulle öppna bestämde vi oss för att ge oss ut på en liten bergsbestigning. Medan jag gick till bilen och hämtade kameran skulle Andreas och Vidar ta på sig skorna och börja gå. Jag pinnade på ordentligt för att komma ikapp dem. Uppe på toppen såg jag fortfarande inte dem och insåg att jag måste gått före. Efter lite ropande fick jag svar från backen, där nere var dem!
Det visade sig att de hade letat efter ett par andra skor till Vidar och därefter väntat på mig. Efter ett tag insåg dem att jag redan måste ha gått och fick ta vandringen själva. Andreas fick bra träning med Vidar på axlarna nästan hela vägen. De hade även haft en spännande upplevelse när de var tre meter ifrån ett rådjur. Det hade kommit mot dem på stigen men i en sväng som doldes av träd. Så Andreas kunde bara höra att det var något på andra sidan och såg den först när de var väldigt nära. Den hoppade skrämt vidare ut bland vinrankorna som tur var. Efteråt hade Andreas berättat för Vidar att han blev väldigt rädd för rådjuret eftersom han först bara trodde det var en hund han hört. Vidar svarade då att han inte blivit rädd. Han var bara glad att det var ett rådjur eftersom han gillar dem men är rädd för hundar.
Till slut sammanstrålade vi på toppen. Vidar ville som vanligt både vara fotograf och modell. Han berättade hur vi skulle stå, vad vi skulle göra på bilen och sa ”säg cheese”. Sedan skulle han själv stå på olika ställen när vi tog bild på honom.
Trier
Den tidiga morgonen och den extrema värmen gjorde att vi inte kände oss så sugna på att stanna på någon vingård denna dag. Istället bestämde vi oss för att ta sikte på Moselpanorama Piesport. En väg värd en omväg.
Några svalkande timmar
Beslutet att köra direkt till Trier utan en massa stopp kändes så rätt när vi kom fram till hotellet som visade sig ligga precis bredvid ett utomhusbad med både pooler, barnområde och vattenrutschbanor. Vi badade hela dagen och både Vidar och vi njöt så mycket.
En egen liten vinprovning
När kvällen kom och vi fått upp Vidar ur vattnet tog vi en promenad in till centrum. Vi betade av några av stadens kulturarv och åt sedan en god middag precis vid katedralen.
Restaurangen hade även en vingård men då provningarna endast var på tyska satte vi ihop en egen vinprovning. Ett riktigt lyckat koncept och det fick sätta punkt för vår resa genom Mosel. En riktig härlig sträcka som vi varmt(!) kan rekommendera!
