Thailandsresans sista dagar
För några dagar sedan kände jag mig faktiskt rätt nöjd med strandlivet. Koh Kood som helhet och vårt hotell levde inte riktigt upp till förväntningarna och även om havet och stränderna var fantastiskt så saknade jag en lite bättre frukost och fler restauranger inom mer rimligt gångavstånd.
Vi fick ändå ihop fina dagar och framför allt blev vår mopedutflyktsdag rikigt härlig och fullträffen med byte av hotell och Kids Festival dagen därpå.
Kallaste vädret på 40 år
Efter dessa två perfekta dagar skulle vi påbörja resan hemåt. En tajming som inte kunde varit bättre. Vi hade sett att det skulle komma in kallt väder, och eventuellt skulle det bli det kallaste i Thailand på 40 år. Så när vi vaknade var det nära på att vi behövde ha långärmad när vi gick till frukosten.
Och det var inte bara kallt, det hade börjat blåsa upp också. Båtresan till fastlandet var därför inte en lek. Jag har sällan, om ens någon gång, suttit så fastklistrad och fokuserad med blicken mot horisonten som denna båttur. Vågorna var enorma. Ingen kul tur. Denna tur följdes sedan av en bilresa på 5 timmar till Bangkok. Jag var ganska nöjd med att inte behöva sitta på en flygplats och vänta på ett flyg som skulle ta 12 timmar hem också.
Ett fint avslutningsdygn i Bangkok
Istället åkte vi inte till centrum och när vi svängde av motorvägen började en riktig kringelikrokresa sista biten mot hotellet. Vilket var extra kul eftersom Izabella inte visste var vi skulle bo. Jag själv var glad att jag visste, för annars hade jag varit sjukt skeptisk där och då. Trånga gator som kantades av skjul av boende och affärer.
Men så kom vi ut på en större väg och området kändes plötsligt mer rimligt. När vi väl kom fram till hotellet hann vi inte ens själv öppna dörren och vi fick inte bära in väskorna själva. Kontrasterna från hur vi släpat på allt tidigare var stor.
The Okura Prestige Bangkok
Väl på hotellet, The Okura Prestige Bangkok, fick vi glädjande besked om att vi hade blivit uppgraderade. En förmån man kan ha som guldmedlem på Hotels.com. Jag var därför tacksam att jag hade tagit ett finare rum, och därför blev uppgraderade till en av sviterna. Dygnet kändes plötsligt för kort.
El Toro Steakhouse and Churrascaria
Men vi hann inte mycket mer än gå ett varv i rummet, byta om, beskåda utsikten och känna oss så sjukt tacksamma för vad vi just var med om. Sen gick vi ut på stan. Izabella hade bokat en churrascaria. För är det något vi har fått för lite av på den här resan så är det kött. Och här hade dom kött. Vansinnigt gott kött. I mängder.
Efter restaurangbesöket vaggade vi så smått hemåt. Eller vaggade och vaggade, jag hade Vidar på axlarna och han var danssugen när vi kom nära och förbi högtalarna som spelade musik. Så det var svårt att låta bli svänga runt med honom när han ropar ”dansa pappa, jag vill dansa”.
Både jag och Izabella konstaterade att vi verkligen uppskattade avbrottet med storstan och insöp Bangkok-kvällen en sista gång.
Den tänkta löpturen i Lumphini Park
När jag gick och la mig var jag inte lika taggad på att sätta klockan för att gå ut och springa innan Vidar och Izabella vaknade, som jag var tidigare under dagen. Så jag lät bli.
Men så föll det sig så bra att jag vaknade tidigt ändå. Så jag tog en liten löptur bort till Lumphini Park trots allt.
Trottoaren eller vägen var väl ingen höjdare att springa på i morgonrusningen direkt, men det gick att ta sig fram. Bättre var det i parken. Det var fullt med morgonlöpare, promenadare och tai chi:are (eller om det var qi gong:are, det låter jag vara osagt) och en och annan varan vid dammen som njöt av morgonsolen.
En frukost väl värd att njuta av
Efter löpturen tog vi oss ner till frukosten. Och där var det skönt vi hade tid på oss att njuta för det var en frukost man inte ville stressa sig igenom.
Vi tog ett bord utomhus på balkongen på 24:e våningen, för även om det var kallt, så var det fortfarande en lyxig sommarmorgon mätt i svenska temperaturmått.
Efter frukost var dagen egentligen helt oplanerad, förutom att vi skulle flyga hem, och innan dess hinna till ett lekland.
Redo för bad
Vi gick till rummet och bytte om till badkläder och morgonrock. Och det gulligaste av allt var att Vidar hade fått en egen morgonrock.
Det var tyvärr lite kallt i poolen så efter en stund önskade Vidar att vi skulle bada i hemmapoolen istället. Och vem var vi att göra honom besviken, när vi hade vårt livs största badkar på rummet?
Det här rummet var på många sätt onödigt dyrt, men jag kommer mest troligt ta med mig detta dygn som ett av de härligaste minnena från denna resa. Så himla tacksam över att vi båda är duktiga på att hushålla med pengar så att vi ibland har möjlighet att få infall att absolut inte hushålla med pengar.
Efter att vi badat till fötterna var russin, lekt kurragömma och sprungit några varv i rummet var det så dags att packa ihop och bege sig mot leklandet halvvägs mot flygplatsen.
Vidar vaggades till sömns i taxin
Vår plan i att så sakteliga få Vidar till rätt tidszon genom att vara uppe längre på kvällarna sedan två dagar har funkat perfekt. Han har också sovit lite längre, men missat någon timmes sömn mot vad han brukar. Därför somnade han gott i bilen på väg dit.
Mega Harborland på Mega Bangna
Vi hade läst att detta skulle vara ett av de störta leklanden i världen. Dock hade vi nog inte läst det finstilta. För det finstilta sa att det var topp-5 2019 och de två andra vi var på när vi var i Bangkok förra gången skulle jag säga var mycket fräschare. Men stort var det, och det inrymde ett bilområde. Vidar tyckte det var kul att få köra runt med Izabella på de små gatorna. Man fick inte stå eller gå och titta på (som jag tänkt först) inne på området, men jag fick däremot själv köra om jag ville. Så jag hoppade också in i en bil och körde efter.
Inne på leklandet har dom också en pysselhörna där man bland annat kunde måla och rita.
De hade även en stor avdelning där man kan leka kök, affär, bygga med klossar, klä ut sig osv…
Vi var nästan med och stängde leklandet, men vår tid tog slut en kvart innan. Sen var det dags för kvällsmat, gå en runda på köpcentrat, köpa blöjor till flygresan och hitta en taxi som ville köra oss.
Bangkoks flygplats – En av de mer familjevänliga
Med lite drygt två timmar tillgodo kom vi till flygplatsen och påmindes direkt av hur familjevänlig flygplats det är i Bangkok. Prioriterad incheckning, fast track och på några få minuter var vi innanför säkerhets- och passkontrollen och vi kunde känna oss nöjda med hur vi lyckats maxa vårt lugna och underbara dygn i Bangkok.