Nytta och nöje

Hur ska vi transportera oss?

Det hade blivit dags att utforska lite mer av ön. Målet var att ta oss till den södra spetsen av ön. Första tanken gick till att hyra en moped. Men som vi trodde kunde vi inte köra lagligt med våra körkort och även om det fanns hjälmar kändes det inte värt att ta risken om något skulle hända.

Andra tanken gick till att ta en taxi. Det var det vi gjorde förra gången vi var här och utforskade en del av ön. Då tog vi taxin till den mest södra stranden vi ville besöka och gick sedan hem.

Tredje tanken var att springa hela vägen ner. Vagnen är långt ifrån en löpvagn men i lagom lugnt tempo funkar det okej. Vi kunde ju alltid ta en taxi om det inte gick.

Run to the hills.,.

Valet föll till slut på löpningen. Vi packade vagnen med allt man behöver för en stranddag, snörade på oss skorna och gav oss iväg. Första sträckan ut ur hotellet mot stora vägen fick Vidar springa med oss och gissa om han var stolt! Det blev inte sämre av att vi sprang förbi en kiosk där folk började heja på. Vid stora vägen fick han dock hoppa upp i vagnen.

Han satt sedan så fint hela vägen och i backarna hejade han glatt på. Och det behövdes verkligen. På sina ställen var det 20% lutning! Det kändes rejält i benen både uppför och nedför. Och så fort man tänkte att nu måste det ju börja gå nedför mot havet, kom ännu en backe. Andreas var en riktig kämpe som tog sig ann backarna med vagnen. Vi njöt i alla fall ordentligt av de få platta metrarna som var mellan backarna.

Totalt fick vi ihop 8,58 km och 244 höjdmeter. Dessa höjdmeter kan jämföras med att hela Helsingborgs maraton har 135 höjdmeter.

Belöningen som uteblev

Efter att ha tagit oss igenom alla backar i över 30 graders värme såg vi alla fram emot ett dopp. Det visade sig att vi skulle få vänta lite mer på det. Vi kom nämligen fram till ett naturreservat bestående av klippor och stenar. Vi fick i alla fall varva ner en stund och njuta av att vi valt en dag det fläktade.

Efter att ha utnyttjat ”vagnparkeringen”, testat alla gungor och fyllt på med vatten var det dags att vända tillbaka för att ta oss till stranden.

Piña choklada

Vi tog oss så sakteliga tillbaka några kilometer för att nå stranden Ao Wai. Det var till denna strand vi tog taxi förra gången vi var här. Det verkar även vara denna strand som är längst söderut som man kan bada på. Den enda stranden som ligger mer söderut är den som ligger vid Paradee Resort som man bara får komma in på som boende.

Efter ett härligt dopp, som dock knappt svalkade, var det dags för en välförtjänt drink. Jag hade nämnt att jag ville ha en Piña colada och Vidar var inte sen med att meddela att han minsann också ville ha en Piña choklada! Det slutade dock med att Vidar valde en varm choklad och vi tog vars en shake.

Varför går vi?

Efter lunch, massor av bad och lite vila var det dags att dra sig vidare. Nästa strand skulle ha en piratbar och då det ännu inte blivit någon drink kändes det som ett perfekt stopp.

När vi gick dit frågade Vidar:
”Varför går vi?”
”Vi ska gå till nästa strand.”
”Men varför springer ni inte?!”

Skönt att han uppskattade löpturen i alla fall. Iklädda flip-flop och med lite sega ben blev det inte så mycket mer löpning denna dag.

Vi kom i alla fall fram till nästa strand. Den var nästintill folktom och jag fick tillslut min drink. Vidar lekte och vi fick några minuter av lugn och ro. Det händer inte allt för ofta att vi sitter i fem minuter med en liten piggelin till son.

Massage och middag

Efter drinken var det dags att gå hemåt. Vidar somnade gott i vagnen och vi tog tillfället i akt och gick direkt ner till massagen vid stranden. Andreas tog en timmes ryggmassage och jag njöt av 30 minuters fotmassage innan det var dags att väcka Vidar igen för att gå och köpa glass och sedan hänga på lekplatsen.

På kvällen fick Vidar välja på room service eller att gå in till stan. Han valde det senare och vi fick glatt försöka hänga med i hans tempo. I stan köpte vi med oss dricka från 7-eleven och den mest fantastiska friterade kycklingen från ett ”hål-i-väggen-ställe” och satte oss i parken. Aldrig har vi fått så mör kyckling och vi bestämde oss redan vid första tuggan att vi skulle äta här en gång till.

Fire show

Påfyllda med energi hamnade vi till sist på stranden. Vidar fick springa av sig innan vi till sist landade i vars en puff på en restaurang vi besökte även förra gången vi var här. Vi lyxade till det med efterrätt lagom till att fire showen drog igång. Vidar tittade med stora ögon och klappade med till musiken. Det lär bli många fire shows denna resa om man frågar Vidar!