Chicago

Skulle vi komma iväg? 

Tre dagar innan avfärd och Vidar vaknar med feber, igen. Januari innebar väldigt många sjukdagar för hans del så det borde egentligen varit ganska väntat. Vidar började klaga på ont i munnen och vi började bli allt mer oroliga. På söndagen, dagen innan resan, fick vi en akut tandläkartid för att konstatera att det inte var någon fara. Febern avtog och gissa om vi var glada när han vaknade feberfri på måndagen. Efter en rush till tåget, ”vi har gott om tid..”- Andreas, var vi på gång. Häng i loungen, flygplansspaning och lite lek på nya lekplatsen hann vi med. Plötsligt ville Vidar ha glass. Då han inte ätit speciellt mycket de senaste dagarna eftersom han haft ont i munnen blev vi så glada att han ville ha något. Efter att ha letat i alla affärer och restauranger hittade vi ett ställe som hade glass. Det gick bara att köpa tre kullor och de kostade 190 kronor. Vidar åt två tuggor av den och var sedan nöjd…   

Några timmar i businessklass 

Det var första gången Vidar flög sedan han fyllt två år och där med första gången han hade egen stol. Han satt så fint i den under start och landning, och det var också de enda gångerna stolen användes. Resten av tiden spenderades i våra stolar. Lek varvat med mys och mat.

Flygningen gick super och plötsligt var vi framme i Chicago. Vidar somnade för natten på tåget in till hotellet och där med var tidsomställningen gjord. Alltid så lätt att resa med vår fantastiska kille.  

En första känsla av Chicago 

Dag ett började med frukost på Yolk. Redan när Vidar fick in sin barnportion insåg vi att vi gjort rätt i att endast beställa en rätt till oss. Så stora portioner. Men gott var det! Mätta började vi sedan gå för att se lite av staden. När vi nådde bönan såg vi massor av staket. Det visade sig att det pågick en renovering. Så inga ikoniska bilder för oss inte.  

Vi såg även väldigt många utryckningsfordon. Cyklande poliser och brandbil på utryckning. Vidar tittade storögt på dem och sa sedan ”igen”. Lite svårt att fixa på beställning men det visade sig hända saker här hela tiden så att se fler brandbilar var inget problem. Höjdpunkten var nog när det kom en ambulans, polis och brandbil på rad.  

Maggie Dalay Park – En ny favoritlekplats 

Nästa stopp blev lekplatsen i Maggie Dalay Park. En av de största i Chicago. Vi hade den för oss själva och Vidar döpte sin favoritrutschkana till ”Vidar rutschkanan”. Lekplatsen blev en favorit och vi fick anledning att återkomma flera gånger under våra dagar i Chicago. 

Efter lek somnade Vidar i vagnen och vi hann med lite sightseeing. Många häftiga byggnader fanns att se. Till lunch blev det Deep dish Pizza. En variant på pan pizza som Chicago är känd för. Smakade som en blandning av pizza och paj och var faktiskt väldigt god.  

Lincoln Park Zoo 

Till Vidars lycka stod sedan en busstur på agendan. Vi tog oss till Lincoln Park där det fanns ett zoo som var helt gratis. Alltid lite blandade känslor med zoo men detta var väldigt fint och djuren såg ut att ha det bra. Det pågick många bevarandeprogram för att hjälpa populationer i det vilda att inte dö ut, så det fanns ett litet syfte med parken. Först ut var lejonen vilka visade sig bli det djur Vidar tyckte var häftigast att se. Dagen avslutades med ostron och pommes. Vidar somnade på vägen till hotellet så vi passade på att ta en liten shoppingtur på Primark innan vi köpte med oss chocolate chip cookies till rummet. 

Childrens museum 

Dag två och det var dags att ta oss till Childrens museum. Det var ganska dyrt men väldigt fint. Brandmansavdelningen och glassvagnen blev Vidars favoriter.  

På dinosaurieavdelningen där man skulle gräva efter benrester tog en tuff natt ut sig och jag lade mig ner en stund för att vila. Jag måste sett riktigt risig ut för plötsligt började ett barn gräva fram mig på samma sätt som han grävde fram benresterna. Barnets mamma var dock förstående och poängterade att mammor tar de chanser som dyker upp att vila.

Childrens museum ligger ute på Navy Pier. Vi passade på att gå en bit ut på piren för att få se Chicagos skyline från lite avstånd. Vi åt på Goat Taverna, som vi hört skulle ha fantastiska hamburgare. Det såg inte mycket ut för världen och vi var på väg att vända men hamburgaren var överraskande god sett till utseendet på den och känslan i restaurangen.  

Frukost vid Route 66 

När vi var i USA förra gången bilade vi mellan Los Angeles, Las Vegas och San Fransisco och körde då en sträcka längs Route 66. Det var därför extra kul att åka till Route 66 även i denna del av landet. Nu har vi nämligen besökt båda ändarna av vägen.  

Vi hade kollat upp att det låg en restaurang som skulle servera bra frukost här, Lou Mitchell´s , så det var dit vi styrde stegen. Vidar hade fortfarande en del besvär i munnen med några oklara blåsor som gjorde ont. Han fick därför äta precis vad han ville så länge han åt. Hela morgonen hade han pratat om smoothie så när detta inte fanns på menyn var det bara att sätta honom på axlarna och ge sig iväg på jakt. En lång promenad senare hittade vi Cirkel K och kunde där få tag i en. När vi kom tillbaka till restaurangen drack Vidar två klunkar och fick sedan jätteont i munnen då smoothin var lite skarp. Istället slutade det med att vi fick beställa in kopp efter kopp med varm choklad och ingen var lyckligare än vi för att han drack. Efter en riktig amerikansk frukost bestående av gigantiska pannkakor och en lika stor omelett lämnade vi restaurangen.   

Bredvid restaurangen låg Union station och vi passade på att gå in för att se lite tåg. En väldigt fin byggnad med otrolig takmålning.  

Willys tower 

Nästa stopp var Willys Tower, Chicagos högsta byggnad och USA:s näst högsta. Vägen mot hissen gick längs ett litet museum om Chicago. Vidars favorit var nog att se sig själv dubblerad ovanpå en Deep Dish Pizza!  

Solen lös på toppen och utsikten var häftig. Vidar tog på sig sina nya solglasögon och tog några danssteg. När det var dags att gå in i en glasbox som hängde utanför bygganden gick vi alla in för att ta en bild tillsammans. En ur personalen hann precis få en bild på oss alla när Vidar berättade att vi skulle gå ur den för han ville ha en bild själv i glasboxen. Att han vet vad han vill går inte att ta miste på.  

Hot dog på Portillos 

Vidar somnade och vi fick en härlig promenad i solen. Vi hamnade på ett ställe med väldigt märklig men häftig inredning som serverade Hot dogs, Portillos. Hot dog är en annan av Chicagos signaturrätter och här levde restaurangen verkligen upp till detta.  

L-train  

Dag fyra gjorde vi det stora misstaget att besöka Sheed akvarie. Det gav inte en speciellt bra känsla och vi ansåg det inte värt att gå dit. Det var små akvarier och alldeles för många skolklasser. Roligast var på lekplatsen i en ubåt. Ett barn skrek ”hjälp, vi sjunker” och ett annat barn svarade ”vi är i en ubåt, det är meningen att vi ska sjunka!”.  

Efter besöket gick vi i strålande sol längs vattnet med siktet inställt på shopping varvat med lekplatshäng. För man kan ju inte åka till USA utan att shoppa, även om kursen hade lite mer att önska. Vi bockade även av en runda med L-train, The Loop. Det är Chicagos tunnelbana som går i en cirkel i stadskärnan. Det som är extra kul med denna är att den går över jord vilket gör att man ser väldigt mycket. Eftersom den går genom den täta staden åker man extremt nära husen och den lutar i svängarna. En kul upplevelse som vi verkligen kan rekommendera.  

En middag värd att vänta på 

Kvällen avslutades på Fogu de chaou, en churascaria. Förra året hade vi faktiskt en resa till Chicago bokad, den blev dock inte av. Men när Andreas fyllde år fick han några koordinater av mig som alla ledde till restauranger i olika delar av världen. Vi var på en restaurang i Malaysia, en i Singapore, en i Köpenhamn och en i Sverige. Eftersom resan till Chicago blev inställd kom vi inte till den koordinaten, förens nu! Vi njöt av fantastiskt gott kött som skars upp vid bordet efter önskemål. Vidar plockade från buffén och åt även han en hel del kött. Äntligen!!

En sista dag på brandstationen 

Det hade blivit dags för sista dagen men då planet gick sent hade vi gott om tid att spendera i staden även denna dag. Frukost åt vi på Wildberries som skulle vara kända för sina pannkakor. När vi kom in var det nästan helt fullt vilket var förståeligt för pannkakorna var väldigt goda.  

Vidar fick sedan välja om han ville gå till lekplatsen eller brandstationen. Han valde brandstationen. Vi hade gått förbi brandstationen en av de andra dagarna och blev då till vår förvåning insläppta. Vidar hade dock precis vaknat och hade ont i munnen så han var inte särskilt glad eller på bra humör när vi var där. En brandman, med väldigt avlägsen anknytning till Sverige, visade oss dock runt och sa vi fick komma tillbaka när Vidar mådde bättre. Vi tänkte därför att vi kunde gå förbi en gång till för att i alla fall titta in. Vi blev insläppta även denna gång. Vi fick hoppa in i brandbilen och när vi satt där sa de att de behövde gå och lämnade bara oss sittande där. Plötsligt dök brandmannen från vårt förra besök upp och blev väldigt glad över att vi var tillbaka. Han lät Vidar testa hjälmen och brandsprutan. Vidar pumpade för glatta livet och levde sin dröm. Vi fick även hoppa in i den andra brandbilen. När vi satt där med varsin hjälm och med radioutrustning på oss gick larmet. Det var dock inte brandbilen utan ambulansen som skulle iväg. Med sirener och blåljus körde den ut från stationen och vinkade glatt på oss. Det var en häftig upplevelse som Vidar fortfarande pratar om och hela dagen gick vi sen och letade efter ambulansen som körde iväg på utryckning.   

Efter brandstationen blev det en sista tur till favoritlekplatsen. Därefter påbörjades jakten på en bil som Vidar blivit lovad att köpa. Det visade sig bli svårare än väntat då det inte fanns onödigt många leksaksaffärer i området vi var i. Vi hittade dock en munk till Vidar och hittade sedan en sportbar där vi fick en god lunch. Med nya krafter tog vi oss till Macys och Vidars val föll efter mycket letande på ett paket med en brandbil, en ambulans och en polisbil. En riktig bra sista dag innan vi sov nästan hela vägen hem på planet. Aldrig har det gått smidigare att flyga! Gissar att övning gett färdighet och med över 20 flygningar i bagaget börjar Vidar få riktig rutin.  

Vi skulle absolut kunna rekommendera ett besök i Chicago. Staden ligger så fint vid vattnet och även om det inte är havet känns det så. Vattendragen som går genom hela staden och broarna som löper över vattnet gör att staden inte känns så tajt utan ger ett öppet intryck. Vi tyckte det kändes som en liten variant av New York och stadskärnan med shopping och sevärdheter är lagom stor vilket gör det möjligt att gå mellan större delen av platserna. Vi rörde oss mest i de centrala delarna men det finns såklart väldigt mycket mer, det är ju trots allt USAs tredje största stad.