Bada eller rodelbana?
När vi rullade in i Terlano höll vi ögonen öppna för någon restaurang, café eller glasställe. Men den lilla byn kryllade inte av detta utan istället såg vi ett stort hus som såg ut att vara något museum, och det stod äpplets hus på fasaden, detta låg bara 500 meter från hotellet så det blev en bra promenad efter bilturen hit.
När vi insåg att det inte var något publikt äpplets hus frågade vi Vidar om han istället ville gå hem till hotellet och bada eller åka upp på det stora berget och åka rodelbana.
Han svarade bada. Och åka rodelbana.
Vi hann dock bara med en av sakerna så vi bestämde oss för att åka rodelbana eftersom vi mest troligt inte skulle hinna det någon av dom andra dagarna. Däremot bada skulle vi försöka få tid till. Om bara vädret tillät oss.
Gigantisk gondol till Moreno 2000
Varje kvart avgick det en gigantisk gondol som sägs kunna ta 120 personer från parkeringen upp till toppen av Moreno 2000. När vi klev ombord var det dock bara vi och en familj till på tre personer.
Jag är sällan höjdrädd och är väl egentligen inte rädd för själva höjden i sig, den kan jag tycka är väldigt häftig och mäktig. Det är mer att det är lite svettigt med känslan av att inte ha någon som helst kontroll om det är något som går fel. Men som tur var gick inget fel den här gången och vi kom upp till toppen. På toppen fanns rodelbanan och även en helt nybyggd (inte ens helt färdigställd, juli 2025) lekplats.
Rodelbanan var långsammare än den vi åkte i Stresa men bjöd i alla fall på en fin utsikt.
Vidar somnade gott i bilen på väg hem till hotellet och vi fick resans lugnaste middag. Dock vaknade han lite senare på kvällen och det tog lång tid innan han somnade igen.
Vandring på Val di Funes
Izabella hade kollat upp tre olika berg vi kunde åka till. Ett ganska enkelt, ett medelsvårt och ett lite mer krävande. Val di Funes skulle vara medel och vi tog det först, så vi kunde ta det enklare eller svårare dagen efter.
Av snälla vänner hade vi fått låna en ”ryggsäck” som Vidar kunde sitta i. Väldigt skönt jämfört med att bära eller ha honom på axlarna. Han verkade ha en riktig höjdardag i sitsen och hade fullt upp med att räkna vattenfall, kolla på kor och snacka hål i öronen på mig. Han är för underbar den lille snackepellen.
Vi fick en riktigt härlig vandring bland rötter, stenar och andra turister. Vi tog en paus två tredjedelar genom vandringen och fick en go lunch med fantastisk utsikt. Vidar hittade dessutom en sandlåda full med traktorer och en studsmatta.
Bad efter vandring
Vidar kunde inte riktigt hålla sig från att bada även om han sa det var för kallt. Han började plaska lite med händerna, sen tog han av sig strumporna och badade fötterna, sen tog han av sig kläderna för att duscha. Sen fanns det ingen återvändo och badbyxorna och puffarna åkte på.
Dock tyckte han det var lite för kallt, så han badade bara benen, och håret.
Vinterväder på Seceda
Vi får väl erkänna att vi inte är några rutinerade vandrare. Om inget annat insåg jag det när jag gick omkring i flipflops när andra hade vandringskängor uppe på berget vid rodelbanan och termometern visade 12 grader… Så vi hade inte heller packat som rutinerade vandrare hade gjort. Vi hade packat för sommarväder, inte vinterväder. Och eftersom vädret uppe på dagens berg visade 4 grader, ganska blåsigt och mulet så var vi inte allt för sugna på att åka iväg och frysa.
Vandring blev bad
Istället började vi leta efter någon badanläggning. Något större äventyrsbad trodde vi inte att vi skulle få tag på, men kanske att vi skulle kunna leta fram någon pool och en rutschbana.
Och det gjorde vi, drygt 20 minuter från hotellet fanns det och istället för en vandring blev det en eftermiddag på ett inne- och utebad. Och Vidar hade en riktigt härlig dag, precis som alla andra dagar med bad.
Vi har varit fantastiska
Han till och med sa innan middagen när jag skulle upp till rummet och hämta det sista… ”Vänta lite pappa. Jag vill bara säga, att idag har vi varit fantastiska!”. Och då spelar det ingen roll att vi inte gjorde som vi först hade tänkt. Är Vidar nöjd, är jag nöjd.
Charkbricka och ta-själv-bar
Och på tal om middagen, två dagar i rad har vi köpt från charken i den lokala butiken. Hotellet vi bor på har ett härligt upplägg med öppen bar. Man tar vad man vill ha och skriver upp på en lapp vad man tar, sen är det bara att sitta och njuta av sin nyinköpta charkbricka, spela spel och gå till baren och fylla på med vad man behöver.
